Igår var det sex år sedan att vi stod i trädgården i Stabby prästgård och sa ja till varandra. Mer än så behövde vi förresten inte säga, det var ett borgerlig vigsel och själva vigselakten var ganska snabb:
- Vill du ja henne?
Svar: ja
- Vill du ha honom?
Svar: ja
Inte många krusiduller där inte. För övrigt så körde vi hela kittet med brudnäbbar, musik, tal osv. Bara gud var inte särskild närvarande (fast vi fick en önskan om välsignelse av en av dem religiösare gästerna).
Men hur fira bröllopsdag med två små barn i huset?
Så här har vi gjort hittills:
1 år Jag var gravid och vi gick ut och åt på en italiensk restaurang (vi var på bröllopsresa i Italien). Trevligt.
2 år Jag hade precis börjat jobba på Karolinska och hade ett möte den dagen som drog ut över tiden. Kom hem försent men jag tror att vi åt något gott och att det fanns blommor och vin. Just det, det var första gången jag drack efter att ha ammat i 10 månader och varit gravid i 9 och jag kommer verkligen ihåg hur besviken jag var att vinet smakade APA och inte alls gott.
3 år Gravid igen (här gick det undan minnsann). På morgonen hade vi ett inskrivningssamtal på MVC, sedan en akuttid med lilla dottern pga av sprucken trumhinna. Och på grund av det gjorde vi inget på kvällen fast vi hade barnvakt.
4 år Jag tror inte att vi gjorde något. Mitt i veckan, två små barn, sömnbrist - jag tror att vi sa grattis i alla fall.
5 år Nu börjar det hända saker! Av en slump upptäckte jag tre månader innan (!) att Bo Kaspers Orkester skulle spela på Katalin på bröllopsdagen. Jag bokade biljetter utan att tveka. Mina föräldrar kom hit för att vara barnvakt, vi gick först ut och åt (italiensk igen, varför ändra ett vinnande koncept) och efter det var det konsertdags. Det var verkligen underbart. Och väl behövd efter en inte helt så rolig sommar.
Efter förra årets succe var det såklart svårt att fundera ut något nytt, speciellt utan att importera någon barnvakt. Dagen innan hade sonen feber också, till och med med barnvakt hade det blivit svårt.
Men det blev en fin dag. Egentligen en ganska vanlig dag men med lite guldkant.
Jag var iväg på ett frilansjobb på dagen, på GE Healthcare. Där intervjuade jag vd:n och han pratade om samarbeten och nya produkter:
- Det är ungefär som att dejta, man måste träffa nån, hitta rätt och så måste det klicka också.
En kul kommentar om läkemedelsindustrin på bröllopsdagen tyckte jag.
På eftermiddagen var vi i lekparken och hade kul, dottern klättrade som en apa och var glad. Och jag var glad för att hon var det, så där löjlig glad och stolt som bara en mamma kan bli när barnet hänger på en klätterställning och ropar "titta mamma jag kunde ju!".
Middagen var lite kaotisk som alltid. Tårta, blommor, choklad och mousserande fanns också vid olika tillfällen.
Fler sådana där dagar tack.
P.S.: Jag har en hemlig plan för nästa är. Men den avslöjar jag inte :-)
Vadå "brudnäbbar"? Var det inte brunnäbbar?
SvaraRaderaFör den invigde var det brunnäbbar såklart. Fina var de. Och bruna.
SvaraRadera