Ett oemotståndligt erbjudande?

Just nu är mitt liv ganska spännande. Företaget är igång, det händer saker och även när det inte gör det så är det en händelse i sig.
Skrämmande är det också. Ibland, eller ganska ofta, kan jag undra vad jag håller på med. Förra veckan tyckte jag att det var hur stort som helst att köpa pärmar "på företaget". Pärmar! Det är varken en stor investition eller något man borde fundera allt för länge över.
I sådana ögonblick känns tanken på ett riktigt jobb ganska lockande. Lön, semester, kollegor, en chef att skylla på och hela kittet. Så passande har jag precis fått en förfrågan om jag har lust att ta ett jobb på KI. Koordination och forskning utan att själv stå på labbet. Precis inom mitt förförra forskningsområdet, med människor jag tycker om.

Jag har lite tid att fundera och det är bra. Det är definitivt dags för en plus och minus lista.

Men vad faaaan. Här har jag gått och utbildat mig, startat ett företag bara för att återvända till forskningens korridorer? Det kan väl knappast ha varit meningen?